Anchikun

Snart sticker jag till M o firar nyår. Men först skall jag analysera 2011.

Såå~vad har detta år åstadkommit?
svar: Oh mon dieu of awesomeness!

För det första börja den åt reven. Inte boksavligt, men tja stress i skolmiljö är det jag menar. Studentskrivningar som for åt fanderns. Mitt barnsliga humör och angst moment. Hahaha det är nästan så att jag börjar skratta åt det. ^^'.
Men jag lyckdes ju trots allt bli student~Det lättade, och som man brukar säga, efter regnet kommer solen.
Det gjorde den.
På sommaren tog jag de bästa besluten någonsin i mitt liv. Att gå på konvent. Träffa människor som delar mitt intresse. Mitt nördiga otaku intresse som han har isolerat för omvärlden(nästan) släppte jag fri.
Oh jösses vad jag är glad. Ångrar inte en sekund att jag gick på finncon-Animecon.
Nu känns det som om jag har förut levt ett eremit liv under en sten och efter konventet har jag upptäckt en ny och modern värld. LOL.
På finncon-Animecon träffade jag underbara personer. Umgicks med underbara personer och nördade och fangirlade med underbara personer. En del av konventarna träffar jag ännu på veckosluten(min pokemon är inräknad här bl.a.>3<) och en del har jag träffat på nytt på ett annat konvent(Tracon~)
NärconX var ett awesome val på sensomamren!
Att slippa föräldrarna, resa med endast en kompis utomlands och återigen lämna den dystra vardagen och hoppa in i en färgsprakande konvent med svenska nördar~
På samma gång träffade jag JiF människor, från ett forum jag har varit aktiv i ett par år. Träffade Tan-chan, JiF (nu)föredetta forumvärd samt awesome bloggare jag har följt ett par år. Blev mer bekant med Liss, som också är en awesome aktiv JiF medlem~ ;D
Hetalia fans i massor stötte jag också på detta år. Och då menar jag massor. Underbart.

Efter konvent upplevelserna så är det Karis som kommer till de glada händelserna till näst.
Bättre skola får man leta efter. Massor med olika människor, i olika åldrar, olika nationaliteter, så random personlighet~ jag stortrivs massor där.
Mer roliga nya vänner träffade jag där. Otakun som vanliga trevliga gulliga människor~. Yaoi-films nätter med kamrater, cosplays planering, mer fangirlingande samt det viktigaste; studier.
En trevlig cosplaygrupp har jag och två vänner skapat. Så kommende hetalia cosplay filmer är påväg år 2012. Och under den tidens planering har jag träffat på en trevlig, creepy Russia cosplayare, som vi, av någon konstig anledning har mycket saker gemensamt. XD

Så har jag blivit smartare under detta år? jajamän! Mer social har jag blivit också, vilket jag är stolt över. Skol motivationen har blivit bättre~.Men någon vuxenhet får ni glömma, näe. Jag tillbringar gärna ännu en tid i landet ingenstans, om jag får be.

Jag har också blivit filosofiskt opptimistiskt också under dessa två år av lycka~. Jag känner mig ibland som en snusmumrik som är nöjd med lite~.
oh just det, min engelska har blivit bättre tack vare att jag kommunicerar med mina nya finska vänner på engelska. Kanske jag borde nu ta upp det finska språket med dem så sker det en förbättring med det också. ;)

Luv u all, mah awesome nerds~ lets share 2012 with a blast..toghether! >8D (no wonders 2012 is doomed XD)

Sammanfattat så är 2011 min favorit år. Hejhopp nu tar jag gladeligen emot 2012 i min famn med bubblor och regnbågar~
Cya next Year!
And Happy New Year~ from Anchikun/Az/kokoshuvud/Anna/Nosebleed4fun~

Förrän jag skriver ett gott nytt år inlägg så måste jag bara posta denna video upp först.

Snailshit länkade den till mig. Big suprise. XD

Men seriöst...
jag bara saknar ord igen.

Det är visst Rysslands självständighets dag, och för oss hetalister är det rysslands födelsedag.
Glad självständighets dag till er~fira det med mycket vodka och dans 8D

Belgien från hetalia är min favorit kvinnliga karaktär(delad plats med Ungern då ;>)

Och just hittade jag en fanmade version av hatafutte paredo som en har gjort åt belgien karaktären.
Såå sweet~ x3

nu blev jag sugen på cupcakes och våfflor~
NOM!

and Joyeux Noël to you~

Jag gillar att se på tomtens verkstad på julaften, sån nostalgi~ och min absolut favorit del är när tomtenissarna målar schakkbrädet med en rutig färg. LOL.

Så God jul på er allesammans~! 8D

Även känd för den tjugotredje december. Och vad innebär det? Jul imorgon då.

Jag har bara en sak att komma med, vem ha snott min julfilis? :<

Snön är bortsmält, huvudvärk, en sista super tidig shopping runda i stress miljö.

Hoppas dagen blir bättre.

Såhär lagas de mat i västfinland. Bara så ni vet.

Härlig video 8D

Nu har mina Harry Potter saker skickats iväg från Ebay XD
Me gusta att vara fattig o happyy~

Den som bjuder över mig nu, skall jag hemsöka som ao oni och äta upp alla i deras hus.

LOLJK.

Just nu håller jag på o skaffa Harry Potter halsdukar, en gryffindor(+slips) och en slytherin halsduk. om allt far som det ska så får jag dem allihopa endast för 12€
yeeeeah! ;D
gryffindor halsduken är just nu 1€ inklusive frakt som är 5€XD LOL snacka om fynd.

vem skall få slytherin halsduken till julklapp? jaa who knows~ <3<3

This is real serious hetalia...
http://www.fanfiction.net/s/6565449/1/Auf_Wiedersehen_Sweetheart


En av de underbaraste fanfictions ja någonsin har läst! tack för att jag fick säga ut det, för så känns det bara inom mig. Dock så är berättelsen pågående, och jag hoppas innerligt att den fortsätter!. Den är jävlit sorlig, twistad, historisk, fantastiskt, härlig och orättvis. Det händer så mycket, och karaktärerna är som en del av landet. Inte på det sättet som jag tidigare har läst fanfiction om, utan som om personerna är en del av vardagen, inte som länder, utan en del av folket.
Den påminde faktiskt lite om Der erste stern doujinshin jag hade läst för några månader sen. Speciellt bandet mellan Ludwig och Feliciano som reflekterades med Chibitalia och Holy Roman Empire.
 
Handlingen utspelar sig under WWII när Italienarna kämpade för ett fritt Italien från tyskarnas makt. Felicinao(N.Italien), tillsammans med sin familj och bekanta(bl.a Antonio(Spanien), Grandpa Rome(Romarriket) och Lovino(S.Italien)) är med i en grupp som heter Resistenza som kämpar mot tyskarna och sammarbetar med de Allierade, bl.a Amerikanerna. En dag stöter Feliciano ihop med Ludwig(tyskland) som är en krigspilot. De börjar lära känna varandra mer och blir för var dag mer goda vänner. Allting flyter på med mysiga kvällar, åsikts delande om pågående kriget samt tankar om fred. Feliciano och Ludwig är som puzzelbitar för varandra, de lyckas erkänna sina känslor.
Men vad händer när Feliciano får reda på att han hjälpt till att befria Italienarna från tyskarnas våld genom att planera för amerikanerna ett överraskings bombattack mot tyska flygbasen där Ludwig befinner sig. Han har två val; varna Ludwig för attacken och förråda sitt hemland eller rädda sitt hemland och se Ludwig, hans älskade, möta sitt öde.

Mer än så händer i historien. Bland annat Alfred.F.Jones(Amerika) har en stor roll i berättelsen, där en annan fanfiction "We Will Meet Again"har en sidodel.

Denna Fanfiction sträckläste jag ut igår. Sket fullständigt i mitt skolarbete, och höllde mig  vaken till klockan 4 på morgonen...och det var värt!
Världskrigseran har alltid facshinerat mig. Alla dessa mentala tankar. Alla känslor. Alla som offrar sig ut i krig, deras älskande som väntar på att de skall återvända. Dagar som utspelar sig i rädsla. Rädsla att inse att de kanske inte kommer till det "lovande platsen" efter kriget.
Berättelsen hade endå sina ljusa sidor. Man kunde skratta åt Felicianos simpla tankar, Jones optimism och skämt, Antonios uppmuntrande råd samt de fina omgivningen som beskrivs.
Det känns som om man hade en klump i magen när läste om de mysiga kvällarna. Man visste inte vad som kom tillnäst, nästa dag är allt förstört.
Plus så började jag älska Feliciano mer. Jag måste erkänna att han är den mest underbaraste karaktän jag någonsin har stött på. Så enkel, så glad. Han tar åt sig världen med ett skratt. Enligt mig är han en av de modigaste som vågar stå ensam och emot den grymma krigsvärld och ropa "I surrender". Seriöst, skulle alla se världen som han gör skulle jorde ha världsfred på nolltid.



Alfred tyckte jag också om i berättelsen. Han var väldigt stöttande och enkel sinnad. Lite svårt att förklara men han var stark, absolut, men jag tyckte om hur han kände medlidande med Ludwig som han hade tagit som krigsfånge. Allt med fotografierna som han kände igen sig med. När Jones män hånade Ludwig för hans fotografi på italien så kunde Alfred förstå så bra och reagera lungt och sinnad. För han har ju Arthur, han befann sig också i samma situation.
Dessutom älskar jag konversationen som Ludwig och Alfred hade när Ludwig hälpte Alfred från SS Polisernas våld. Jag läste det med tårar i ögonen samtidigit som jag skrattade åt Alfreds svar om allt han gillar och älskar.


Som sagt. Rekommenderar starkt denna Fanfiction. Och ni som har homofobi får väl hoppa över de romantiska delarna. För lite dittan och dattan förekommer ibland. Men det är inte så mycket. ;3


Damn efter all skolarbeten skall jag ta itu med "We will meet again" USUK fanfictionen som har en delberättesle i denna. o_o

"There are some things even you can't protect us from, Grandpa. And you can't stop us from falling in love."

"Feli, when did you grow up so much?" Roma sighed then shook his head as he looked up at Feliciano. "I don't understand you boys. When I was your age I had seven girlfriends."

//från Auf Wiedersehen, Sweetheart hetalia fanfiction.

Haha, visst det är Grandpa Rome. Men endå, jag förväntade mig något vanliga visa ord från den mannen. LOL
Feliciano=N. Italy.
Grandpa Rome= Romarriket.

http://blackacrebrewing.com/hey.swf
 så för att slippa mitt gnällande över arbete så får ni fa in på denna sida och svara att ni är under 21 år XD
LOL

jaa, vad är det riktigt jag mixar med? ~
who knows.