I want to Thank you for the awesome time together<3




But we will sure continue to meet up and sharing good times and be super epic derp hullu crazy friends. Right? 8D
Becuz you are just soo precious to mee and Im gonna stay by your side as a good friend, no matter what.<3

Haha, as I said one time in the winter when I gave you that ravenclaw scarf; If you are Happy, then I am Happy. Thats the only thing that matters for me. ^3^

Kikucon next.

Efter den superhärliga konserten på söndagen. Så har jag dränkt mig i allt som är LM.C och musik av LM.C.
I natt drömde jag till och med att jag cosplayade som Maya. Vilket slog  ett ljus inom mig att jag borde göra en dag. Kanske till vinterns konvent iår? >3< huhuuhuh. Absolut!

Anyways, bortsätt från LM.C och lollipop fetish så skall jag till Åbo idag på Kikucon. Ett liten mini konvent på en skola. Värt att besöka för att träffa vänner och derpa och chilla i det fina vår/sommarvädret.
Jag kommer inte med någon cosplay dit, jag ska dra på mig en causual steampunk outfit har jag bestämt. Because...I can. XD
Först hade jag bestämt att bli övernatt i Åbo, men nu bestämde jag mig att dra mig hem istället efter dagen~

Ohoho nu skall jag dra iväg~Morjens hej!

LM.C

Ohohoho..den dagen kom snabbt. på söndag(lr idag faktiskt) skall jag ta 10ans tåg till Helsingfors och sticka på LM.C konsert. Då blir det andra gången jag ser dem <3 :D
Fanipala och hennes kompis skall oxo dit, så jag joinar med dem i köandet~
Hoppas vädret inte är för kallt o jäklit som idag x_x come. oon, de e Maj. its suppose to be like summer now. And no spring coldness.
Anyways~
ROCK ROCK, THE LM.C GUYS.


Le lazy day

Idag hade vi inte någo lektioner, så jag passade på att äta middagen i skolan som frukost.
Imorgon sticker vi med klassen o äta på en restaurang.




Ett par Sound Horizon bilder jag borde göra klar, men aja. Kanske jag jobbar på en idag...och nån annan nån annan dag. mupp xD


20

gissa vem som fick en 2 och en 0 för tre dagar sen på sin födelsedag?
~*me*~

Men än så leker livet och inget känns för "vuxet". Fortfaranade befinner jag mig i landet ingentans. Jag är lite seg på att flytta därifrån tror jag.
Som konrads kalas klister.

På söndag blir the ROCK, ROCK THE LM.C! >3<


Oh btw. this is me right now.


efterlyses motivation till allt.

Ugh. Jag vill verkligen undvika såna här inlägg.>.< Jag är en optimist när det kommer till tankar och framtid. Men nu kändes det som att jag måste få det oroliga ur mig. Det osäkra skitet som, jag faktiskt pantar på när jag försöker se på möjligheter och val nuförtiden.

" -I regret nothing"
-"YOLO"
and
-"go for it"
är lite typiska fraser enligt mig. Jag gillar att sätta glädje till andra, närstående som främlingar.
Men jag själv då? vad får jag tillbaka?
"-kämpa mer"
"-jobba mer och satsa mer"
men vart är glädjen i dem orden?
Hur kan jag jobba vidare om jag bara bli kommenderad att jobba vidare utan att få bra feedback från det jag har gjort tidigare?
inte tillräckligt kämpat?
. . . 
som jag trodde.
Mööp. Jag känner ofta att jag kämpar och gör mitt bästa, men kommer egentligen ingen vart på arbetet. Jag står fortfarande och stampar på samma ställe där jag började.

Studierna far åt skogen. Far dem åt skogen, far min motivation åt skogen. Så detså.

Detsamma gäller all "work in progress" konst arbeten jag har liggandes överallt. Förut började jag på dem med inspiration och tänkte att denna skall jag ha klar och utveckla vidare så jag blir bättre och får färdigheter till konstskolan i Jakobstad.
Men slutförde jag dem?
den motivation försvann också.

I don't understaaand ;_; asdftkjhgf.

förra året hade jag sååån framåtsträvande flamma inuti mig, så hoho. Det var precis allt som jag ville ha klart och vara med om som var en självklarthet att det skulle hända. Konventen ordnade jag i ett hujj. Inga men där. Jag skulle dit, oavsätt motstånd.
På inträdesproven hade jag full energi och tog testen på de mest positiva och  "ha roligt" sätten än alla andra. När jag blev intervjuad var jag inte alls nervös och brydde strunt i av vad lärnarna tyckte om mig och mina åsikter om konst.
Jag slapp in dit. Med bra poäng och allt. Det var inte direkt förväntat.

När jag skulle börja skolan här i Karis var jag så nyfiken och glad på att börja i en helt ny miljö. Lämna kimitoön och helt enkelt nästan ta ett fräsch andetag till ett nytt liv som jag ville leva. Pepp och skratt. Inte rädd för att folk skall slänga konstiga blickar. Tycker de att jag är konstig. Då är jag det, men om jag skall vara ärlig, så är ingen normal här i världen eller lik en annan, just accept it.
lev livet nu och fortsätt i Nangijala. Typ

Nu känns det som om den framåtsträvande flamman har försvunnit. Saker bli uppskjutet, mycket är olkart och massor med olika val har jag. Men stressar det mig?
Nejdå, det kan ni vara lugna över.
Det är mer så att jag är förvirrad. Som om jag inte vill förlora denna framåtsträvande flamma och fortsätta vara en optimist som jag känner för att vara.

Oh well. Den skall nog komma tillbaka. Bara jag får denna skola undan så skall det ske ändringar ingen inom mig. För jag skall inte dra mig tillbaka till att vara inåtvänd och ge upp. Like no way. Trivdes jag med mig själv som framåtsträvande optimist. Då är jag det.
Det enda är att jag har tappat bort den. Men jag sall nog hitta de motivationerna pånytt.

have a nice day. Flumm inlägg. Inte ofta de dyker upp.


RSS 2.0